Julia Gunvor Lindgren
Julias intresse för opera väcktes när hon som 13-åring började sjunga i Göteborgsoperans Ungdomskör. Året därpå spelade hon blomsterflicka i Figaros Bröllop på samma scen och det var då hon bestämde sig för att satsa på en karriär som operasångerska. Det ledde till studier på Hvitfeldtska gymnasiets spetslinje inom klassisk musik och privatlektioner för operasångerskan Eva Malmgren och operans f.d. kapellmästare Otto Kern, som dessutom var släkting till Julia.
2021 antogs Julia vid Operahögskolan i Stockholm där hon studerade under två år innan hon flyttade tillbaks till sin hemstad för att avsluta studierna på Operahögskolan i Göteborg.
Julia har under studietiden tilldelats många stipendier, bl.a. ur Anders Wall-stiftelsen, Sigrid Paskells-stipendiefond, Barbro Saléns stipendiefond, Jubelfonden för att nämna några.
Nu väntar spännande uppdrag både på hemmaplan och utomlands som kommer släppas allteftersom - stay tuned!
Min konstnärliga vision
För mig har skapandet alltid stått i centrum.
Sedan en mycket ung ålder har jag haft lyckan att få ta del av kultur och skapande. Mina föräldrar tog med mig på teater och konserter som barn och uppmuntrade mig alltid till att skapa. Jag ville sätta upp pjäser överallt och hela tiden, på förskolan, med kusinerna på släktträffar och spela in filmer med kompisarna på fritiden. Det skrevs, målades och dansades och sjöngs hela tiden i vårt hem. Det var som att gestaltandet och berättelserna var det viktigaste för mig, oavsett vilken form de tog.
När jag upptäckte operakonsten kändes det därför som att jag hittade hem. Här rymdes allt på en gång; måleri, poesi, berättande, musik, dans, teater och sång. Jag kommer aldrig glömma känslan när jag för första gången gick in genom portarna till Göteborgsoperan; “här hör jag hemma”, tänkte jag.
Det jag vill förmedla till min publik är en känslomässig upplevelse. I den bästa av världar vill jag beröra mig publik och få dem att relatera till karaktären jag gestaltar och/eller inse saker om sig själva och sin egen livssituation. Konst är enligt mig det viktigaste redskapet vi har för att nå varandra då det talar direkt till själen och kan få oss att resa på insidan.